Böter
Min tilltro till vårt statliga polisväsende sänktes idag ytterligare. Nedan följer historien som gjorde mig 1000 kronor fattigare.
På vägen till skolan så passerar jag en stoppskylt. Som cyklist så brukar jag inte stanna helt, eftersom sikten är god åt båda håll. Jag saktar ner till ungefär gångfart och kommer det inga bilar så trampar jag vidare. Ett lagbrott, javisst. Men dels så är sikten fullkomlig och dels så resonerar jag som så, att om jag skulle drabbas av plötslig förvirring och inte se den två ton tunga bilen som kommer mot mig, så är det bara jag som drabbas.
Sagt och gjort, jag trampade över. 20 meter längre fram så möts jag av en polisman som med bister min ber mig följa med. Vad nu? tänker jag. Saknar jag lysen? Nej, det är mitt på dagen. Är jag full? Nej, det borde jag kommit ihåg. Kan mitt beteende betraktas som förargelseväckande? Möjligtvis.
Den 55-60-årige poliskonstapeln (man, skäggstubb, medelbyggd, butter) upplyser mig om att jag minsann inte stannat helt vid stoppskylten.
- Jamen, börjar jag. Jag kom ju inglidandes jättesakta, kollade mig åt båda hållen och trampade över lugnt och behärskat.
- Det här är inget att diskutera, replikerar konstapeln. Du respekterade inte stopplikten. Erkänner du?
Jag blir nu lite upprörd och börjar fundera på vad bötesbeloppet kan vara. 300, 400 eller kanske t.o.m. 500 kronor?
Jag frågar sedan vad böterna ligger på.
- 1000 kronor, svarar konstapeln.
- 1000 kronor!? fortsätter jag. Du kan inte mena allvar! Det är ju närmare 20% av min månadsinkomst! Det sabbar ju hela min ekonomi.
- Det är inget att diskutera, säger konstapeln för andra gången.
- Men det är ju helt absurt. Jag kollade mig för flera gånger, det såg ju du med! Vad spelar det för roll? Kom igen, du kan inte ge mig de här böterna! Jag har inte mer än 7500 i månaden att leva på!
För tredje gången fick jag som svar:
- Det här är inget att diskutera.
Dagens humör har präglats av denna händelse. Ekonomin kommer påverkas i en månad framöver.
Men längst påverkan kommer nog mitt förtroende för polismakten få.
På vägen till skolan så passerar jag en stoppskylt. Som cyklist så brukar jag inte stanna helt, eftersom sikten är god åt båda håll. Jag saktar ner till ungefär gångfart och kommer det inga bilar så trampar jag vidare. Ett lagbrott, javisst. Men dels så är sikten fullkomlig och dels så resonerar jag som så, att om jag skulle drabbas av plötslig förvirring och inte se den två ton tunga bilen som kommer mot mig, så är det bara jag som drabbas.
Sagt och gjort, jag trampade över. 20 meter längre fram så möts jag av en polisman som med bister min ber mig följa med. Vad nu? tänker jag. Saknar jag lysen? Nej, det är mitt på dagen. Är jag full? Nej, det borde jag kommit ihåg. Kan mitt beteende betraktas som förargelseväckande? Möjligtvis.
Den 55-60-årige poliskonstapeln (man, skäggstubb, medelbyggd, butter) upplyser mig om att jag minsann inte stannat helt vid stoppskylten.
- Jamen, börjar jag. Jag kom ju inglidandes jättesakta, kollade mig åt båda hållen och trampade över lugnt och behärskat.
- Det här är inget att diskutera, replikerar konstapeln. Du respekterade inte stopplikten. Erkänner du?
Jag blir nu lite upprörd och börjar fundera på vad bötesbeloppet kan vara. 300, 400 eller kanske t.o.m. 500 kronor?
Jag frågar sedan vad böterna ligger på.
- 1000 kronor, svarar konstapeln.
- 1000 kronor!? fortsätter jag. Du kan inte mena allvar! Det är ju närmare 20% av min månadsinkomst! Det sabbar ju hela min ekonomi.
- Det är inget att diskutera, säger konstapeln för andra gången.
- Men det är ju helt absurt. Jag kollade mig för flera gånger, det såg ju du med! Vad spelar det för roll? Kom igen, du kan inte ge mig de här böterna! Jag har inte mer än 7500 i månaden att leva på!
För tredje gången fick jag som svar:
- Det här är inget att diskutera.
Dagens humör har präglats av denna händelse. Ekonomin kommer påverkas i en månad framöver.
Men längst påverkan kommer nog mitt förtroende för polismakten få.
Kommentarer
Postat av: Chris
Är jag chockad?! Ne, inte ett dugg. Du+ ett stycke cykel+ Lund= Böter! De hände nu och de har hänt förut! :D
Trackback
