New plans, revolutionary ideas

Under helgens demonstrationer i Malmö i samband med European Social Forum så beordrade polischefer att poliserna skulle ta av sig hjälmarna och bara använda sina båtmössor (jag vet inte varför).

Vart poliserna vänder sig för att anmäla händelsen?

Till huvudskyddsombudet såklart. 

Jag tänkte utnämna Peter Sunde - presstalesman på The Pirate Bay till Sveriges modigaste man.

Anledningen är enkel. Men sammanhanget svårt att förklara på några rader. Men jag gör ett försök.

En användare av The Pirate Bay skapade en länk som gick till förundersökningsprotokollet i Arbogafallet. Här visades obduktionsbilder på barnen som dödades. Minst sagt känsligt material.

Nu var alltså hela förundersökningen (ett par tusen sidor), inklusive de båda bilderna, tillgängliga från The Pirate Bays sida. Den ligger uppe ett tag (några veckor eller så) men plötsligt börjar TV4 rapportera om det och det uppstår kaos.

Till saken hör att denna förundersökning finns att tillgå för vem som helst som orkar hämta ut från berörd instans. Diverse förespråkare ger TPB skarp kritik för att de publicerar sådant här material. Men anklagelsen är felaktig. Det är inte TPB som publicerar materialet, utan användaren av TPB.

Vissa personer inser detta och börjar istället ge kritik för att TPB inte tar bort länken. Men TPB har som princip att aldrig ta bort något material som dess användare (förutom om användaren bryter mot förbudet mot barnporr etc.). De får ju mail dagligen om folk som vill att deras musik, film, mjukvara etc. skall tas bort.

Vad som sedan händer är att Peter Sunde, presstalesman på TPB, bjuds in till Debatt i SVT. Han ställer upp under förutsättningen att han ej skall behöva konfronteras direkt med pappan till de mördade barnen. Detta eftersom det skulle flytta fokus från frågan han var där för att debattera: huruvida det är ok att publicera offentliga handlingar på Internet, och de komplikationer det kan medföra.

Det är klart att han tycker det är fel att bilderna på de döda barnen publiceras, men det är ju inte det frågan rör. De var ju bara en del i ett flera tusen sidor långt dokument som de facto vem som helst kan få tag på.

Vad som sedan sker i studion kan närmast liknas vid en offentlig avrättning. Han tvingas prata direkt med pappan trots att det var överenskommet att det inte skulle bli så. Det sitter en tant strax bakom honom, petar på honom, himlar med ögonen och spyr ut sin galla över denna, enligt henne, omoraliska handling. Dessutom ytterligare en tant en bit bort som skriker ut saker i stil med ”vi måste skydda barnen” etc.

De flesta människor hade nog rest sig upp och gått därifrån i ett sådant läge. Men inte Peter Sunde. Han sitter kvar och försöker gång på gång förklara för dessa människor att det är inte han som lagt upp materialet och att det inte är något olagligt i sig att göra det.

Att det sedan är omoraliskt att visa bilder på döda barn må vara en sak. Men han kan inte gå emot alla sina egna principer angående yttrandefrihet och spridning av information på Internet för att okunniga tanter och övriga kräver detta.

Just för att han satt kvar och skötte detta på, ett för mig, helt klanderfritt sätt, så utnämner jag honom till Sveriges modigaste man.

Med anledning av Per Morbergs något kortfattade svar på mitt oerhört stämningsfulla mail så väljer jag nu att lägga ut hans andra svar här på bloggen. Det kan inte vara enkelt att bjuda denna herre på middag.

Jag frågade vilket kött han själv föredrog. Svaret löd:

Hej Johan! Jag föredrar tamboskap så jägare jag är. Argentinskt kött. Kobe kött från Japan eller guldkött hängt i minst 8 veckor och kyckling från små familje gårdar som ätit marsipan majs och dylikt. Men om jag ändock ska välja något vilt så är en älgkalv som ätit hjortron högt upp i norr att föredra. Vänligen